Paus

Helgen som gick tillbringades ute på Mälargårdarna utanför Enköping. Så mysigt, längesen jag var där nu! Underbart skönt att bara få ta det lugnt i den här miljön - kan aldrig bli detsamma som hemma! Lugnt och stilla, umgås med trevliga människor, äta god mat och hitta på roliga aktiviteter utan att behöva känna nån stress eller rastlöshet och "jag borde göra det och det". Aktiva synskadade är verkligen en förening som passar mig. Första gången jag var där var 2017, innan dess var det flera år sen jag var med i en funkisförening. Nog för att jag engagerar mig väldigt mycket i funktionshinderrättsliga frågor, och visst behövs aktivistföreningarna - men samtidigt känner jag en stark motvilja till att man alltid måste tycka likadant som alla andra för att bli accepterad, samt att man måste vara med på alla aktiviteter hela tiden. På Mälargårdarna kan man välja själv samt att ingen tycker man är konstig för att man drar sig undan en stund. Det är bra sammanhållning, vi lagar mat ihop, umgås över generationsgränserna. Som vanligt efter att jag varit där känner jag mig som en ny människa - redo att ta tag i veckans bestyr.